Vänsterpartiet Blekinge

Från Nordiska Museet – Svenska trender och traditioner
Den 8 mars firas internationella kvinnodagen. Det var den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin som tog initiativ till att kvinnor över hela världen skulle börja fira en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Hon la fram förslaget på den andra internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn 1910. De första åren firades dagen någon gång under våren, men snart fastställdes datumet till den 8 mars.

Under många år var det framför allt de socialistiska kvinnorna som firade internationella kvinnodagen. I de länder där fascism och nazism fick makten förbjöds firandet av kvinnodagen.

I slutet av 1960-talet togs firandet upp igen av den nya vågens feminism i USA. I Sverige återtog vi 8 mars-firandet 1971 då Grupp 8 demonstrerade i Stockholm. Kraven gällde då bland annat fri abort och daghemsplatser åt alla. 1972 ordnade Grupp 8 och Svenska Kvinnors Vänsterförbund ett stort möte den 8 mars i Stockholm och året därpå hade firandet spritt sig till övriga landet.

Kvinnogrupper över hela världen firar idag internationella kvinnodagen. Dagen firas också i FN. 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution, som rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag, vilket ledde till att även politiskt neutrala kvinnoorganisationer började delta. 1980 proklamerade FN 8 mars som internationell kvinnodag.

I många länder är 8 mars en nationell helgdag. När kvinnor från alla kontinenter, ofta med olika etnisk, språklig, kulturell, ekonomisk och politisk bakgrund, firar ”sin dag”, kan de se tillbaka på en snart 100-årig kamp för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling.

Det här kunde handlat om arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionärer/fattigpensionärer. När en majoritet fått mer pengar att röra sig med har ovanstående grupp fått det rejält sämre. Utanförskapet och fattigdomen är en realitet och nu senast har ungdomar också fått en stor plats i denna grupp. Regeringen har (miss-)lyckats rejält med sin politik för utanförskap och det har de senaste dagarna fått uppmärksamhet i media.

En annan grupp som har hamnat i utanförskap på grund av den förda politiken är asylsökande. En kamrat till mig berättade att (han och hans familj är statslösa) det finns många människor som inte finns, inte kan planera sin framtid och där många barn, även barn födda i Sverige, lever i ett vakuum utan medborgarskap, utan uppehållstillstånd och utan något land att utvisas till. Efter ett par dagar kom han med listor på familjer som lever i denna hopplöshet. Det var nästan hundra stycken bara i vår del av Sverige.

Dessa människor finns inte i systemet. Det finns inga skyddsnät vid sjukdomar. Ingen möjlighet att planera för framtiden, och barnen, som i de flesta fall tillbringat mer tid i Sverige än någon annanstans har ingen identitet utan lever i både ovisshet och skräck inför framtiden. En del har levt i Sverige sedan 2006-2007 och migrationsverket har inga besked att ge dem. Ibland ligger det överklaganden och väntar och både föräldrar och barn far väldigt illa.

Under tiden importerar arbetsgivare arbetskraft och senast kunde vi läsa om en barnflicka som rymt från sin arbetsgivare, som nu önskade henne död och skulle göra allt för att flickan aldrig mer skulle kunna visa sig i Sverige. Vi har ändrat vår människosyn. Vi har också ändrat vår syn på asylpolitiken och antalet som får asyl minskar stadigt.

När familjer vistats i Sverige ett antal år, barnen lärt sig svenska som både språk och kultur, så går mina tankar till alla dessa tusentals papperslösa som far illa på grund av vår hårdnande flyktingpolitik.

Utanförskapet är en tortyr och bryter mot allt som FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter innebär. Vi måste bryta detta konstruerade utanförskap, arbeta aktivt med allt detta utanförskap som drabbar människor som de senaste åren osynliggjorts. Det kan gälla arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer/fattigpensionärer, ungdomar och nu också papperslösa. God Jul – ni finns!

Peter Bowin (V)

Man ska ta människors oro för att utsättas för våld på största allvar. Bottsförebyggande rådet (BRÅ) upprättar tillförlitlig statistik. Enligt den var det inte bättre förr.

Våldet i samhället finns bl a i hemmen. Nästan varje vecka misshandlas en kvinna till döds i sitt hem av en misshandlande make. Notis i tidningen om ”lägenhetsbråk”. Våldet i hemmet kan många gånger skyllas på kombinationen ojämlikt förhållande och alkohol.

Bråk på stan är i ”fyllan och villan”. Fyllan är alkohol och ”villan” droger/mediciner.

För att ändå göra en jämförelse med ”förr” kan man titta på alkoholen. En obegränsad införsel av alkohol gör att många garage i Sverige ser ut som filialer till systembolaget. Den legitimationskontroll som finns på systembolaget finns inte i garaget. Varje helg, och särskilt lönehelger, eskalerar våldet i krogköer och i centrum. Misshandlar, motstånd mot tjänsteman och fysiska skador, ibland självförvållade, är facit. Detta tillsammans med skattesänkningar på alkohol (för att motverka införslen) gör att alkoholen aldrig har varit så billig. Lägg till detta också en utskänkning som tillåter spritförsäljning till 03.00 på natten (i vissa städer 05.00).

Nu får man i rättvisans namn vara försiktig med att peka ut detta som enda orsaken till våld på stan, men det är en starkt bidragande orsak. Det är sällan man slåss i kön på Willys eller Maxi. Det är så att detta våld inte drabbar gemene man utan har sitt ursprung i miljöerna kring krogarna i centrum.

Besinningslöst våld

Hur ser då det besinningslösa våldet, kniv- och yxdråpen m m ut? Det förekommer, men inte lika ofta som man kan tro. Varför ser då rapporteringen ut som den gör? Det finns tre faktorer som tjänar på en uppblåst bild av våldet: 

• Först har vi kvällstidningar/media som först berättar när det hänt något, när det går till åklagaren för ev rättegång, när det är rättegång, och ytterligare en gång när dom fallit. För den som bara ser rubrikerna verkar en händelse vara flera. Detta säljer lösnummer.

• Den andra faktorn är försäljare av larm- och övervakningstjänster. Dessa har växt lavinartat och med överdrivna siffror säljer de alarm till villaägare och övervakning av varuhus, gallerior och torg. 

• Den tredje faktorn är politiker som med utlovade krafttag och fler poliser ska komma tillrätta med denna uppblåsta hotbild.

Dataspelandeteller andra faktorer

Dataspelandet bygger på ett konstruerat motstånd där du med intelligens och snabbhet ska ta dig förbi vissa hinder. Ibland skjuter du, ibland hoppar du och påfallandevis ofta måste du vara smart för att klara hindret. Med dagens teknik måste du också vara social då du spelar i grupp i nätverk. I ditt sociala nätverk finns vänner över hela världen.

Forskare som rapporterat om samband mellan dataspel och våldstendenser i samhället har nu fått svar på tal. Så här står det i medierådets forskningsrapport: ”En stor del av forskningen om våldsamma datorspel är teoretiskt och metodologiskt bristfällig och präglas dessutom av en polarisering av forskarvärlden där vetenskaplig rationalitet får stå tillbaka för retorik och argumentation”.

Finns det då andra faktorer att laborera med än dataspel när det gäller det besinningslösa våldet och de oförklarliga våldsdåd som finns?

Låt mig slå fast att det vid skolgårdsskjutningarna i USA och Finland finns en gemensam nämnare; mediciner med biverkningar som skapar aggressivitet och våldstendenser (och därför inte rekommenderas till vuxna längre) men ges till barn och ungdomar. Olika mediciner till personer i behov av hjälp ges där biverkningarna ibland är flera och större än hjälpen de ger. 

De ungdomar som enligt insändaren ”Undrande” omtalas löpa större risk för att de redan är labila och aggressiva löper en större risk att begå våldsbrott p g a medicinering än dataspelande. Att skylla på dataspel är att blanda bort korten för både orsak och verkan!

Peter Bowin (V)

Nu har Sverigedemokraterna gett besked om att de stödjer regeringens privatiseringsplaner för äldreomsorgen. Regeringen och SD vill tvinga kommunerna att införa ”lagen om valfrihet” (LOV) 2014.

Det här visar vilket högerparti SD är. De sätter företagens vinstintressen före äldre människors rätt till en god äldreomsorg. Vårdskandalerna i Carema har visat vad vinstintressen i äldreomsorgen kan leda till. Och nu ska en lång rad kommuner tvingas att släppa in Carema och andra vårdbolag i sin äldreomsorg.

Vi i Vänsterpartiet vill inte ha några vinstintressen i äldreomsorgen. Därför måste vi avskaffa LOV. Det äldreomsorgen behöver är mer personal – inte mer privata vårdföretag.

Willy Söderdahl, Vänsterpariet Sölvesborg

Vi har fått äran att gästats av forskaren Anne Harju, Malmö Högskola samt

Mary Douglas, Rädda Barnen.

Varmt välkomna till temakväll: Barnfattigdom i Sverige

Datum: 5 december 2011

Plats: Karlskrona konserthus foajé

Tid: 18. 30

Det kommer att bjudas på kaffe och tilltugg.

Vänsterpartiet i Landstinget Blekinge i samarbete med ABF

Det är kommunernas fel när det brister i äldreomsorgen på privatiserade äldreboenden, tycker äldreminister Maria Larsson från Kristdemokraterna. Dessa privatiserade vårdbolag har ägarna i skatteparadis och skyfflar årligen skattefria miljoner mellan konstruerade bolag, och pengarna hamnar slutligen i fickorna på någon s.k. riskkapitalist på någon ö i skatteparadis. Namnet riskkapitalist är egentligen helt fel för några risker tar han (ja, det är en man) inte. Det är våra skattepengar som försvinner ut ur landet.

När nu den ena skandalen efter den andra uppdagas uppdagas på de privata vårdhemmen: äldre som får sova på golvet, kissblöjor som vägs, döende som pallras upp framför teven, tycker Maria Larsson att det är kommunernas fel; tillsynen måste bli bättre. Personal som inte omfattas av meddelarskydd inom privata bolag bekymrar inte Maria Larsson, utan hon menar ”det finns inget hinder för att höra av sig anonymt till Socialstyrelsen”. Vet inte äldreministern att det är munkavel på personalen i privata företag? Inget meddelarskydd och en spark ut i arbetslöshet om man yttrar sig! Och var tog Lex Maria vägen?

Den borgerliga koalitionen tror ska sig kunna sätta stopp för att välfärd som finansieras med skattemedel ska generera vinster som förs ut till skatteparadis. Då är de antingen monumentalt okunniga eller försöker de ljuga bort verkligheten. Den borgerliga koalitionen menar ändå att om det ska ske nyinvestering och utveckling så krävs ett visst mått av vinst. Detta upplägg borgar för ett simpelt affärsupplägg där bolag 1 (från skatteparadis) lånar ut pengar till bolag 2, som lägger skambud på vården genom bolag 3, t.ex. Carema, som sedan överför sin vinst till bolag 2, som betalar räntan till bolag 1 i skatteparadiset, och Voilà, pengarna är borta.

Nej, skandalerna kring hur våra skattepengar hanteras i ”avknoppningarnas” tid är inte över. Konkurrensutsättning, avknoppning, outsourcing eller vad man väljer att kalla det är inget annat än en privatisering som gynnar stora riskkapitalbolag. Deras enda mål är att generera (skattefria) vinster av våra skattemedel.

Bolagen bryr sig inte om vård, skola och omsorg. Kommunerna får ett tungt ansvar att övervaka detta!

Peter Bowin, Länsordförande (V) Blekinge

Fotnot http://www.dn.se/Stories/stories-sthlm/vardskandalen-pa-koppargarden

Många funderar på vilken äldreomsorg de kommer att få när de blir äldre och inte längre klarar sig själva. Andra oroar sig över om deras föräldrar eller mormor får den hjälp de behöver. Personalen gör i de allra flesta fall ett fantastiskt och viktigt jobb, och många gamla får än så länge den hjälp de behöver, och kan leva goda liv. Men vi vet att problemen finns.

Vi har äldreboenden som låser in demenssjuka på natten för att de saknar personal till att ta hand om de gamla på ett säkert sätt. Vi vet att det fi nns många som klagar på kvaliteten på maten. Vi vet att många inte får komma ut tillräckligt ofta och att gamla ibland tvingas gå till sängs alldeles för tidigt på kvällen. Vi kommer de närmsta åren att få fler äldre.

Ändå minskar i dag personalen, trots att antalet äldre över 80 år ökar. Flera kommuner har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det drabbar också äldreomsorgen. Den tyngre arbetsbördan gör att allt färre aktivt söker sig till yrket. I år valde endast 3 500 unga i Sverige att utbilda sig i omsorgsyrket. För två decennier sen var antalet 18 000. Därför behövs ett aktivt arbete för att få fl er att vilja arbeta inom äldreomsorgen. Grunden för att lyckas är att statusen på jobben inom äldreomsorgen höjs. Statusen höjs när de anställda har möjligheter att göra ett professionellt arbete och får rätt lön.

Kunskaper om de äldres behov är en nyckel till det. Vi vill genomföra ett äldreomsorgslyft där de som saknar grundutbildning kan få det. Vi vill att fortbildning är en del av arbetet. Vi vill att erfaren personal får möjlighet att verka som mentorer för nyanställda. Vi lägger 650 miljoner kronor 2012 och 1,1 miljard för 2013 och 2014 på ett kunskapslyft för anställda i äldreomsorgen. I vårsatsning ingår inte bara pengar till utbildning utan också en satsning på utbildningsvikariat. Vi vet att just vikariekostnaden är tung för kommunerna. I Vänsterpartiets skuggbudget gör vi en riktad satsning för fl er anställda i äldreomsorgen med en stegvis nivåhöjning med tre miljarder till 2014. Det ger bättre äldreomsorg och 7 500 nya välfärdsjobb. Alla ska kunna känna sig trygga med att deras nära och kära blir väl omhändertagna. Personalen ska också ha tid att hjälpa till med mer än det nödvändigaste.

När allt fler kommuner höjttimavgiften för hemtjänst till mellan 200 och 300 kronor i timmen föreslår vi ett tak på max 100 kronor per timme för hemtjänst. Ingen skall behöva avstå från hjälp de behöver av ekonomiska skäl. Dessutom satsar vi 150 miljoner kronor på utveckling av äldreomsorgen för äldre med annat modersmål än svenska. Det gäller både för nationella minoriteter och för dem som invandrat till Sverige. Men i grunden handlar det om att trygga den generella välfärden för alla. Vänsterpartiet står för en solidariskt fi nansierad och jämlik äldreomsorg, baserad på de behov varje individ har för att kunna få bästa möjliga livskvalitet också på ålderns höst.

I vänsterns Sverige ska man våga bli gammal.

Ulla Andersson (V)
Riksdagsledamot

Peter Bowin
Länsordförande
Blekinge

Går vi mot omvända roller? Folket i Nordafrika har revolterat mot maktmissbruk och vill införa demokrati. I Europa har folket röstat fram högerregeringar som inskränker demokratin och folks möjligheter att påverka sina liv.

När unga och gamla och olika samhällsklasser i de nordafrikanska länderna går ut på gator och torg och demonstrerar sitter européerna kvar i sina hus och är sig själv nog. De låter makthavarna pumpa in stora summor till banker och finansbolag som folket får betala. De protesterar inte när deras grundtrygghet i form av sjukförsäkring, a-kassa, anställningsskydd och utbildningsmöjligheter monteras ner. Eller när transnationella bolag gör stora vinster på vårt behov av sjukvård. Med bländande propaganda och vackra ord om ansvar förflyttas makten från folket till finansbolag och en opersonlig och opåverkbar marknad.

Hur många fler ska behöva bli tiggare innan vi protesterar? I vilka fler länder än Grekland ska folket fråntas sina mänskliga rättigheter och tvingas betala överklassens skattesmitning och finansspekulation innan vi säger stopp? Varför samlas inte tusentals européer i Bryssel och protesterar tills demokratin har återerövrats från lobbyisterna i Bryssel tillbaka till Europas folk?

Judith Skörsemo

Bräkne-Hoby